När man gör det för första gången är det med livet som insats... Det är först när man verkligen förstår eventuella konsekvenser och behärskar konsten som man ens kan fundera på om man ska fullfölja eller ej. Få människor känner ens till att det existerar... få människor vet vad det innebär och ännu färre människor är fysiskt eller psykiskt starka för att utöva det.

Att "leka med tankar" är ett ganska nytt påfund och går ut på att man helt enkelt leker med en eller flera tankar... Man bestämmer sig för en tanke, fokuserar på ett flertal bilder, dofter eller känslor kring den tanken. Sen sluter man sina ögon, öppnar eventuella dörrar eller fönster för att sedan slå ut sina vingar och låta en vindpust av fantasi styra en till nya världar, parallella universum, kryphål och/eller tomrum i oändligheten... 

När blir man egentligen vuxen? Och vad kan man göra för att lura systemet och vara "forever young"? Vad är egentligen en datormus? och vad händer med kroppen om man skulle utsätta sig själv för ett så kallat "lava bad"?

Svaren får ni nästa gång!!!

Man får till slut bestämma sig för att gå... även om det är långt hem, kallt och mord är inne, man är trött och lite berusad men man vet att pizzan i kylen kommer göra jobbet!

Efter en väldigt tankspridd promenad och med en belåten mage börjar lätt den del av hjärnan som står för skrivandet kittla lite och man bestämmer sig för att åtgärda.

En händelserik dag i någon bemärkelse... spelning som slutade i en fest utan klimax eller något som ens var i närheten av ett klimax... Allting behöver fan ett klimax... annars kan det lika gärna stanna hemma och aldrig mer se ljuset från solen.

Det är tur att det finns saker/personer som får en at le när annat/andra misslyckas med det. Och det är sakerna/personerna som får en att le som, när dagen kommer till sitt slut, förtjänar vad man i medicinska termer skulle kalla en "bamse kram" dvs en kram som på ett eller flera sätt känns trygg, varm och som samtidigt säger "jag bryr mig om dig" eller "snälla stanna..."

Steget efter "bamse kram" är "bouting kram" och steget efter det är "sensei kram"... ingen har dock överlevt en "sensei kram" ty den är så fruktansvärt hård pga av de tusentals sprudlande känslor som styr den... en "sensei kram" kan alltså inte kontrolleras av den som delar ut den men det är ett vackert sätt att dö på....

 "Eaaaaaagle!"